Lite nostalgisk

Det finns många fördelar med att bo i radhus, en av dem är grannarna. Om man inte har otur vill säga. Vi verkar ha haft tur. Idag var det dags för höststädning i området och jag tror de allra flesta kom ut och krattade löv, klippte häckar, sopade gångar mm. Någon hade lagat fantastisk gulasch till alla dessa trevliga människor. Sen kaffe på det. Och mycket prat. Mycket köksprat, speciellt avhandlades luckornas vara eller icke vara. De allra flesta har dem kvar, vare sig de har renoverat om köket med helt nya stammar eller gjort mindre ändringar så åker luckorna tillbaka upp. Folk har bra smak.

Kanske 30 meter från vårt hus ligger en blomaffär i ett gulligt gammalt hus. De gör så otroligt fina blomarrangemang där och sen en tid tillbaka har de börjat sälja inredning och kläder. Mycket uppskattat av kvinnorna här i området. Jag gick dit förra fredagen direkt efter jobbet och kom knappt in! Fullt med tjejer som snackade, skrattade, provade nya kläder, hade påsarna fulla med blommor. Sån himla skön stämning, så jag blev ännu mer glad i att vi har flyttat till ett sånt härligt kvarter. 

Igår kväll skjutsade jag iväg fyra förväntansfulla och nervösa tioåriga tjejer till ett 80-tals disco i ett område en bit bort. Senaste veckan har det planerats vad de ska sätta på sig och jag har fått höra "Mamma, levde du på 80-talet". Host. Ja det gjorde jag och jag var till och med tillräckligt gammal att förstå och uppskatta det galna 80-tals modet. Så igår kväll när jag tittar i backspegeln ser jag fyra tjejer med våfflat uppsprayat hår, rosa-lila ögonskuggor och plastiga örhängen nästan lika stora som deras ansikten. Jag fick en skön flashback med en tår i ena ögat och tänkte tillbaka till när jag själv gick på disco, med glittrigt lila pannband, svarta kinaskor, vitt linne med långa fransar både nedtill och vid ärmarna fyllda med små glaspärlor i olika färger. Så stod vi i kö i kanske 20 minuter, nästan minusgrader, och jag försökte lära dem lite 80-tals dance-moves och fick en skrikande kompis till dottern "Men gud så PINSAMT, stackars dig B!" Inte uppskattat alls.

Så nu sitter jag här lördag kväll med ett glas mustig Rioja och lyssnar på denna sköna 80-tals låt som fortfarande är lika bra. Tainted love med Soft cell. Snacka om att tänka på disco i Parken i Eskilstuna, kanske 1987, en varm sommarkväll med sommargänget. Då tänker jag på Carro och saknar henne så väldigt mycket.